När vi är ute och rullar med vår husbil brukar vi allt som oftast hålla oss till våra vackra kuster. Ställen utmed Göta Kanal är givetvis också ett härligt utflyktsmål. Mer sällan letar vi oss inåt land, det blir liksom inte av av någon konstig anledning. Men den här helgen besökte vi Örebro, och jag kan inte annat än säga att jag föll pladask för denna vackra lilla stad. Slottet låg fint beläget inne i city omgiven av vatten, och blev det heta föremålet för mitt fotointresse under lördagskvällen.

Överallt finns småttingarna... dessa söta dunbollar. Det är förstås riktigt kul att fota dem, men det är lika roligt och intressant att bara studera dem och därmed bli ett med naturen. Kanadagås, gräsand, blåmes, skrattmås, knipa och till sist en ung sädesärla har jag lyckats fånga den här senaste månaden.

Sist vi besökte Vadstena var det höst och svinkallt, nu när vi var på återbesök var det sommarvarmt och härligt. Vi valde att stå på campingen istället för på ställplatsen eftersom det är rätt mysigt att ha gräs under fötterna när man kliver ut ur husbilen. Men vi cyklade in till centrum på kvällen och fångade solens sista strålar, vackert är bara förnamnet.

Det är sällan som jag fotar på hemmaplan, och då menar jag inte bara hemma i Tyresö utan också inne i vår vackra huvudstad. Det är synd och skam egentligen, men av någon underlig anledning tar jag mig inte tid att göra just det. Men plötsligt händer det...! Jag bestämde mig för att åka in till Kungsan för att fota de vackra körsbärsträden. Stefan fick följa med och agera chaufför och väskbärare. För att slippa alla turister åkte vi in redan vid halv fem på morgonen, och visst var det mödan värt. Det var en riktigt vacker morgon, och träden stod i full blom. Samma eftermiddag tog vi en cykeltur i Trollbäcken och då passade jag på att knäppa lite bilder då också.

Det var ganska länge sen som vi hade bestämt oss för att nån gång åka iväg och möta våren i Amsterdam. Med vi menas fyra fina tjejer som jag spelat innebandy ihop med i flera år och så jag själv då. Förra året blev det inte av, men i år kom vi iväg. Vi mötte dock inte våren, utan det var ren sommar just den helgen. Sista dagen svalnade det av något, men solen sken lika fullt på oss.

Amsterdam var en ren fröjd att turista och fotografera. Citykärnan var med sina alla broar och kanaler himla charmig. Vi åkte kanalbåtar både på dagen och kvällen, vi shoppade loss, vi drack god öl och vi gick på härliga kvällspromenader. En av dagarna besökte vi Keukenhof... denna enormt fina park med sin underbara blomsterprakt. Utmaningen att fota där var att inte få med alla dessa tusentals turister som flanerade runt bland tulpaner och påskliljor, jag lyckades hyfsat.

Tack Maria, Monica, Lena och Sussi för en fantastiskt fin långhelg i Amsterdam och tack för ert tålamod när jag hela tiden skulle föreviga allt vi såg.

Tausend rote, tausend gelbe, alle wünschen wir daselbe, und was dein mund nicht sagen kann, sagen Tulpen aus Amsterdam... :-)

Också i år bestämde vi oss för att åka till Hornborgasjön för att se tranorna dansa in våren. 23 000 tranor var på plats och dessa bjöd mig på många fina fotomöjligheter.

Jag jobbar på en ny teknik... Istället för att låta första droppen komma ovanifrån låter jag en tunn stråle komma underifrån. Det blir lite annorlunda formationer som ganska lätt också blir okontrollerade. Jag vet egentligen inte vilken teknik som tilltalar mig mest, men det är alltid roligt att ge sig på nya utmaningar. Jag tar hjälp av en tryckspruta på vilken jag har monterat en magnetventil. Fortfarande kommer där en eller flera droppar ovanifrån som då krockar med denna stråle från trycksprutan, formationen uppstår. Jag kan lova er att det blir enormt grisigt, det stänker så det står härliga till, men jag har såklart väldans roligt... :-)

Det var ett tag sen vi var ute med husbilen, men nu hittade vi en helg som funkade. Vi valde att åka till Trosa, och vädret som bjöds på var kallt och soligt. Att campa vintertid är i mångt och mycket precis lika mysigt som att campa på sommaren. Det är alltid lika inspirerande att fota i Trosa, och när det nu dessutom var ett Trosa i vinterskrud var en fototur ett måste.

Hela hösten och vintern har jag jobbat med mina droppar, och jag tycker själv att jag gjort framsteg. Det kanske inte ser så märkvärdigt ut, men att fånga dessa små konstverk är  verkligen inte lätt. Tålamod, envishet och passion behövs får att nå dessa resultat. Det är många parametrar att ta hänsyn till, framförallt är storleken på dropparna samt tiden mellan dropparna direkt avgörande för resultatet, och vi pratar millisekunder! Till det kommer sen den stora utmaningen att ljussätta det hela, vilket kan vara en rätt jobbig nöt att knäcka. Men det är så himla roligt, och jag tappar tiden helt och hållet när jag går ner i källaren för att fota. Det riktigt härliga är att hösten och vintern har gått snabbt, den gråa, och i mitt tycke tråkiga årstid har bara sprungit iväg. Det står inte på förrän vi snart ser hur dagarna blir längre, och sen börjar det knoppa, och sen kommer värmen... Men fram tills dess..., tja... oförtrutet kommer jag fortsätta jakten på den perfekta droppbilden.

Vi bestämde oss för att åka ut med husbilen under nyårshelgen, och det var Motala som hägrade. Precis som vi hade parkerat bilen på ställplatsen började det att snöa... stora, vita flingor. Det skapade en fin stämning, och när vi sen var ute och gick med vovvarna gick det inte att ta miste på deras glädje över att snön hade lagt sig. Tyvärr töade det mesta bort under den tidiga morgonen därpå, men lite vitt låg ändå kvar på backen. Vi tog en riktig långpromenad utmed Göta Kanal och gick förbi Baltzar Von Platens fina gravplats. Von Platen är ju pappa till kanalen, denna vackra kanal som slingrar sig igenom vårt land från Östersjön till Kattegatt.

På nyårsaftonskvällen började det snöa igen. Ett tag verkade det som om mina planer att fota fyrverkeriet skulle gå om intet, det vräkte nämligen ner och sikten var dålig. Men någon timme innan tolvslaget upphörde snöandet och jag fick mina bilder på Motala i fyrverkeriregn.

Gott Nytt År!